Beaufort
Beauforts skala är en vindskala uppkallad efter en engelsk amiral, Sir Francis Beaufort.
Vindstyrka i beaufort |
Benämning |
Vindhastighet |
Vindens verkningar |
på land |
till sjöss |
m/s |
km/h |
0 |
Lugnt |
Stiltje, bleke |
0–0,2 |
0–1 |
Rök stiger rätt upp, löv hänger stilla, sjön ligger spegelblank |
1 |
Svag vind |
Nästan stiltje |
0,3–1,5 |
1–5 |
Knappt märkbar för känseln, löv rör sig sakta, skorstensrök driver i vindens riktning, små krusningar på sjön |
2 |
Svag vind |
Lätt (laber) bris |
1,6–3,3 |
6–11 |
Lyfter vimpel, vindflöjel visar vindriktningen, på sjön korta tydliga vågor |
3 |
Måttlig vind |
God bris |
3,4–5,4 |
12–19 |
Vimpel sträcks, flagga lyfts, löv vibrerar, tunna kvistar på lövklädda träd i oavbruten rörelse, vågkammar börjar brytas här och var |
4 |
Måttlig vind |
Frisk bris |
5,5–7,9 |
20–28 |
Tunnare grenar på lövklädda träd rör sig, damm och lös snö virvlar upp, på sjön långa vågor med vita kammar |
5 |
Frisk vind |
Styv bris |
8,0–10,7 |
29–38 |
Mindre lövträd svajar, tröttsamt gå mot vinden, utpräglade långa vågor, skumkammar över allt |
6 |
Frisk vind |
Hård bris, frisk kuling/kultje |
10,8–13,8 |
39–49 |
Stora grenar på lövklädda träd rör sig, det viner i luftledningar, på sjön stora vågberg, skumkammar breder ut sig över stora ytor |
7 |
Hård vind |
Styv kuling/kultje |
13,9–17,1 |
50–61 |
Böjer mindre trädstammar, svårt gå upprätt, sjön tornar upp sig och bryter, skummet läggs i strimmor i vindriktningen |
8 |
Hård vind |
Hård kuling/kultje |
17,2–20,7 |
62–74 |
Bryter kvistar, besvärligt gå över öppna ytor, vågors höjd och längd betydande, skumstrimmorna tätnar |
9 |
Mycket hård vind |
Halv storm |
20,8–24,4 |
75–88 |
Bryter mindre träd, taktegel blåser ned |
10 |
Storm |
Storm |
24,5–28,4 |
89–102 |
Rycker upp stora träd med rötterna, stora skador på hus, höga vågberg med brottsjöar, havet nästan vitt av skum |
11 |
Svår storm |
Svår storm |
28,5–32,6 |
103–117 |
På stora ytor i skog har alla träd fällts av vinden, stora fartyg som nyss synts försvinner bakom vågberg, havet helt vitt, skum i luften försvårar sikten |
12 |
Orkan |
Orkan |
32,7–36,9 |
118–133 |
Stora föremål flyger i luften, fönster blåser in, byggnadsställningar rasar, båtar kastas upp på land, allmän ödeläggelse |
13 |
Orkan |
Orkan |
37,0–41,4 |
133–149 |
|
14 |
Orkan |
Orkan |
41,5–46,1 |
149–166 |
|
15 |
Orkan |
Orkan |
46,2–50,9 |
166–183 |
|
16 |
Orkan |
Orkan |
51,0–56,0 |
184–202 |
|
17 |
Orkan |
Orkan |
56,1–61,2 |
202–220 |
|
Vindstyrka, mått på effekten av svaga och starka vindar. Vindstyrka förväxlas ofta med vindhastighet, som är hastigheten av vindens rörelse i förhållande till en fix punkt på jorden. Som mått används normalt de vanliga hastighetsenheterna: meter per sekund (m/s),
Den brittiske ingenjören John Smeaton undersökte på 1700-talet effektiviteten hos olika typer av vingar på väderkvarnar och tog i samband med detta fram en skala mellan 1 och 8 för att beskriva vindens effekt på en väderkvarn nära hans hem.
Exempelvis var vindstyrkan 2 tillräcklig för att grenar på träd att röra sig och för kvarnens vingar att röra sig mellan 6 och 9 varv per minut. Den skotske hydrografen Alexander Dalrymple ändrade Smeatons skala till att vara mellan 0 och 12 och gav varje vindstyrka det namn som används i skeppsloggar.
Dalrymple uppmärksammande Beaufort på skalan och Beaufort lade till beskrivningar på segelföringen vid bidevindsegling (segling med vinden i de förliga kvadranterna) hos fullriggade örlogsfartyg under 1800-talets första decennier. Här nedan anges den ursprungliga skalan med engelska vindnamn och beskrivningar.
|